Under nästa mandatperiod kommer en halv miljon svenskar att lämna arbetslivet. Samtidigt skiljer sig partiernas förslag åt när det gäller hur pensionerna ska förändras för de 2,1 miljoner svenskar som redan är pensionärer. SPPs sparekonom Shoka Åhrman reder ut vilka som blir vinnare och förlorare om partiernas vallöften blir verklighet.
Bättre ekonomi för pensionärerna. Det är en sak som vara partier är enade om inför valet 2026. Men hur det ska ske, det skiljer sig åt. Här är förslagen:
Vänsterpartiet
Direkt höjning av pensionerna med 2 000 kr per månad under nästa mandatperiod (kostnad ca 20 mdkr). Finansieras genom att öka andelen av arbetsgivaravgifterna som går till pension från drygt 17 % till 18,5 %.
Vänsterpartiet vill införa ett grundskydd för att se till att ingen pensionär ska behöver leva i fattigdom. De vill också införa en ändring i det allmänna pensionssystemet som ska garantera pensioner som motsvarar ungefär 65 procent av lönen, för låg- och medelinkomsttagare.
Miljöpartiet
Miljöpartiet vill höja pensionerna och bostadstillägget för pensionärer. De vill också stötta pensionärerna genom att göra det billigare att resa kollektivt och göra det möjligt för personer som är sambor att överföra pensionsrätter mellan varandra.
Socialdemokraterna
Förslaget att undersöka möjligheten att införa en lag som gör det möjligt för den som har ett tungt arbete att gå ner i tid, utan att det påverkar pensionen, kommer från Socialdemokraterna. Partiet vill också införa en särskild arbetarpension som ska betalas ut till de som inte klarar av att jobba ända fram till riktåldern på grund av fysiskt krävande arbetsuppgifter.
Utöver detta föreslås även att den allmänna pensionen höjs med ett mål om att den samlade pensionen (allmän pension och tjänstepension) motsvarar 70 procent av slutlönen.
Centerpartiet
Att dela pensionsrätter mellan föräldrar under småbarnsåren med syfte att minska pensionsgapet mellan män och kvinnor, vill Centerpartiet satsa på. På samma linje föreslår de även att Pensionsmyndigheten ska få i uppdrag att informera unga vuxna, föräldrar och företagare om hur ekonomiska beslut genom livet påverkar pensionen.
De står också bakom en höjd pensionsålder.
Liberalerna
Slopad pensionärsskatt och återinförande av IPS, Individuellt pensionssparande, med möjlighet att spara tusen kronor i månaden avdragsgillt, det föreslår Liberalernaförslag. Dessutom ska pensionerna ska bli mer jämställda genom att pensionspoäng som ska kunna delas lika mellan makar vid en skilsmässa. Höjt skattefritt tak i ISK till 500 000 kr.
Moderaterna
Moderaterna förslår sänkt skatt för pensionärer med syfte att det ska blir än mer lönsamt at arbeta efter pensionsåldern. Höjt skattefritt tak i ISK till 500 000 kr.
Kristdemokraterna
Att minska pensionsgapet mellan män och kvinnor är ambitionen bakom KDs förslag att införa ”mammabonus” som innebär att där 36.900 kronor sätts in på mammans premiepensionskonto när barnet föds. Förslaget beräknas ge cirka 700 kronor extra i månaden i livsvarig pension för en tvåbarnsmamma med arbete inom LO-kollektivet.
I det nuvarande pensionssystemet finns en regel som heter pensionsrätt för barnaår, som innebär att föräldrar som är hemma tjänar in full pension de första fyra åren. KD vill att regeln ska gälla i ett år till.
Partiet vill också se en extra skattelättnad för den som är 69 år eller äldre och fortfarande jobbar.
Sverigedemokraterna
SD föreslår även de skattesänkningar för pensionärer.
Partiet vill stärka trygghetspensionen för dem som har haft ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb och att en större del av den allmänna pensionen ska gå in i premiepensionen, dubbelt så mycket som i dag.
SPPs sparekonom Shoka Åhrman kommenterar
Flera partier har lyft pensionsfrågan under valrörelsen, men inte tillräckligt. Det menar SPPs sparekonom Shoka Åhrman. Hon konstaterar att 40 procent av väljarna uppger att pensionsfrågan är viktig för deras partival. De flesta anser samtidigt att pensionerna får för lite utrymme i den politiska debatten.
– Pension handlar inte längre bara om hur mycket dagens pensionärer får i plånboken, utan också om kvinnors lägre pensioner, hur länge vi förväntas arbeta och vilken pension dagens 30-, 40- och 50-åringar kommer att få, säger Shoka Åhrman och betonar samtidigt vikten av att politiska reformer inte gör pensionssystemet ännu mer komplicerat genom alltför många speciallösningar.
– Det betyder inte att man ska bortse från grupper som har särskilt långa eller fysiskt och psykiskt belastande arbetsliv. Det kan finnas goda skäl att ta särskild hänsyn till dem. Men sådana lösningar behöver vara långsiktigt finansierade, tydliga och utformade så att de inte skapar nya orättvisor eller gör systemet svårare att förstå, säger hon.
I dag vill 36 procent av svenskarna se ett mindre individuellt ansvar i pensionssystemet, enligt en färsk Novusundersökning som SPP har släppt.
De förslag som sticker ut mest är Kristdemokraternas, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas förslag.
– KD:s förslag är det mest konsekventa med dagens pensionssystem och det mest konkurrenskraftsneutrala av de tre. Det adresserar en konkret del av pensionsgapet utan att höja arbetskraftskostnaderna. S har den mest genomtänkta inriktningen mot långa arbetsliv, men förslaget belastar företagen och kan få konsekvenser för sysselsättningen. V ger snabbast lyft för dagens pensionärer men skapar samtidigt störst risk för generationsspänning och konkurrenskraftsproblem, enligt Shoka Åhrman.
– Det är lätt att lova högre pensioner. Betydligt svårare är att hitta en finansiering som håller över tid utan att skapa nya problem någon annanstans. Pensionssystemet måste både kunna ge trygghet till dem som haft ett långt och slitsamt arbetsliv och vara hållbart för kommande generationer, säger hon.
Läs Shoka Åhrmans debattartikel på DN-debatt: ”Alla tänker på den – varför pratar ingen om pensionen?”
Förslagens vinnare
| Förslag | Största vinnare | Största kostnad/risk | Rimlighetsnivå |
|---|---|---|---|
| KD | Framtida mammor särskilt med lägre inkomst. | Vissa utbildade lågavlönade kvinnor förlorar studierätt; särlösning. | Högst: intern finansiering, begränsad, konkurrenskraftsneutral. |
| S | Lönetagare med långa och slitsamma arbetsliv. | Högre arbetskraftskostnader; komplexitet. | Medel: seriös ambition, men dyr för arbetsmarknaden, konkurrenskraften. |
| V | Nuvarande pensionärer | Stark generationsöverföring + konkurrenskraftsskada | Lägst: snabb effekt, men dyrast och mest kortsiktig och påverkar konkurrenskraften. |
