Hur har de senaste valutasvängningarna påverkat den svenska räntemarknaden?
Under de senaste månaderna har den svenska kronan stärkts mot flera större valutor. Detta påverkar räntemarknaden främst genom två kanaler: inflation och tillväxt (BNP).
En starkare krona gör importerade varor billigare, vilket dämpar inflationen. Lägre inflation minskar trycket på Riksbanken att hålla räntorna höga. Samtidigt är Sveriges ekonomi relativt valutakänslig, då exporten utgör cirka 50 % av BNP. En starkare krona riskerar att bromsa exporten och öka importen, vilket har en negativ effekt på BNP-tillväxten.
Sammantaget har kronförstärkningen bidragit till lägre ränteförväntningar i marknaden – både via minskad inflation och dämpade tillväxtutsikter.
Hur påverkar en starkare eller svagare krona era investeringsbeslut på räntemarknaden?
– Små växelkursrörelser påverkar sällan investeringsbesluten direkt, men större eller snabba förändringar får tydlig inverkan – särskilt genom inflationsförväntningar och penningpolitisk respons.
Den senaste kronförstärkningen har bidragit till en syn på lägre framtida inflation, vilket har tryckt ner marknadsräntorna och påverkat vår syn på duration. Den påverkar också vilka sektorer vi ser som attraktiva – till exempel kan exporttunga företag pressas av en stark krona, medan mer inhemska sektorer gynnas relativt.
Vilka sektorer på räntemarknaden har presterat bäst respektive sämst under det senaste året?
– Fastighetssektorn har återhämtat sig relativt väl det senaste året, i takt med fallande räntor. Efter en period av hård press från snabbt stigande räntor har spreadarna kommit ner, och flera namn har levererat god avkastning.
Samtidigt har exportberoende bolag haft det tuffare, då den starkare kronan och en avmattning i omvärldsekonomin har bromsat utvecklingen. Dessa faktorer har lett till ett ökat tryck på vissa sektorer inom företagsobligationsmarknaden, särskilt i cyklisk industri.
Hur påverkar generellt geopolitiska händelser och ekonomiska osäkerheter era investeringsbeslut i ränteförvaltningen? Uppstår fler lägen att vara opportunistisk när rörelser uppstår?
– Geopolitiska händelser – som krigen i Ukraina och Mellanöstern – samt ökad osäkerhet kring inflation och konjunktur, skapar mer volatilitet på räntemarknaden.
Vi är noggranna med riskhanteringen i sådana lägen, men vi ser också att snabba rörelser ofta skapar möjligheter. När marknaden rör sig irrationellt kan vi hitta tillfällen att ta positioner i kvalitativa krediter där risken är felprissatt. Det gäller att vara flexibel och opportunistisk – men alltid med disciplin.
Avslutningsvis, det talas om räntesänkningar framåt. Vad är långsiktigt normal styrränta enligt dig?
– Vår bedömning är att den långsiktiga, neutrala styrräntan i Sverige ligger omkring 1,75–2,25 %. Det är en nivå som balanserar låg men stabil inflation med hög skuldsättning i hushållssektorn och behovet av finansiell stabilitet.
Det är också i linje med flera centralbankers justerade syn på den långsiktiga realräntan (r*), som har rört sig något uppåt efter pandemin, men fortfarande ligger på en historiskt låg nivå. På lång sikt speglar detta en ekonomi med måttlig tillväxt och ett fortsatt behov av låg realränta för att hålla ekonomin i balans.