Arbetsmarknaden har genomgått en stor förändring och är idag både mer flexibel och individanpassad. Möjligheten till att jobba som frilansare, konsult, projektanställd eller göra ett kort “gig” åt ett företag är inte ovanligt på dagens arbetsmarknad.
Ordet Gig-ekonomi är sprunget ur musikbranschen, där många musiker spelar gig och betalning sker här och nu. Som musiker kan det, precis som en frilansare, vara svårt att ha ett jämt inkomstflöde, vilket ställer höga krav på dig som individ då du måste planera så att din ekonomi går ihop.
Vad kan gig-ekonomi få för långsiktiga konsekvenser för dig som giggar?
Då gigekonomin inte ger dig samma trygga inkomst eller villkor som en fast anställning så ger även detta långsiktiga konsekvenser på din framtida lön, pensionen. Förutsatt att du bedriver din verksamhet i Sverige och sköter det skattemässiga korrekt så kommer du självfallet få allmän pension, från staten. Men den delen av pensionen (tjänstepension) som din arbetsgivare i de flesta fall sätter av till dig om du är anställd – den går du med största sannolikhet miste om som “gigare”. När du är egen, frilansare eller liknande behöver du själv se till att teckna en tjänstepension och betala in till den från dina intäkter.
Vilka nya krav ställer detta på arbetsgivaren och pensionsbolagen?
Det är inte bara individen som måste ta ansvar. Både arbetsgivare och pensionsbolagen måste också jobba för att hitta moderna och flexibla lösningar som fungerar i den nya ekonomin.
Enligt en forskningsrapport om gig-ekonimin från i våras är över 15 procent av arbetskraften i USA från gig-ekonomin. Det finns inte någon statistik från den svenska marknaden, men gig-ekonomin förutspås vara på frammarsch även här.