Oljepriset rusar över 7 procent och guldpriset stiger ytterligare. Börsterminer i såväl USA som Europa pekar nedåt, vilket återspeglar en kraftigt förstärkt riskaversion. Krisen i Mellanöstern ser nu ut att snabbt eskalera, och flera länder i regionen har höjt beredskapen.
Samtidigt pågår viktiga samtal mellan USA och Kina kring handelsrelationerna. Detaljerna är ännu begränsade, men det talas om tullsänkningar och lättade restriktioner. Samtidigt kom en KPI-siffra från USA i linje med förväntningarna, och arbetsmarknaden överraskade förra veckan med stark sysselsättningstillväxt och högre löner.
Men det är den geopolitiska osäkerheten som nu dominerar marknadens fokus. Historiskt har Mellanöstern-konflikter fått börser att reagera kraftigt initialt, men ibland återhämtat sig snabbt när läget inte eskalerat. Det återstår att se hur djupt dagens händelser biter sig fast. En avgörande faktor framöver blir om någon diplomatisk process lyckas bromsa utvecklingen. De kommande dagarna kan få stor betydelse för såväl marknadens som ekonomins riktning.
Riskaptiten faller – långsiktighet viktigare än någonsin
När riskaptien faller snabbt, som vi ser nu, tenderar många investerare att lämna marknaden i ren försiktighet snarare än på grund av förändrade fundamenta. I oroliga lägen tenderar de största misstagen att begås av rädsla snarare än tidagra gjorda analyser. Att fatta beslut mitt i bruset leder sällan rätt. Särskilt inte för den långsiktige spararen.
Just nu är marknadsreaktionerna under kontroll, men det kan förändras snabbt om konflikten eskalerar. Erfarenheten från Rysslands invasion av Ukraina visar att börsen ofta reagerar kraftigt i det akuta skedet – men att nedgången kan bli kortvarig om konflikten inte får ett bredare ekonomiskt genomslag.
Läget är komplext och geopolitisk oro och stigande osäkerhet innebär nedåtrisker för den globala tillväxten via lägre efterfrågan, störningar i handeln och minskade investeringar. Det gör att penningpolitiken ställs inför en svår avvägning: ska man bekämpa inflation eller stötta tillväxt? Om tillväxtoron väger tyngst, kan det snarare tala för ytterligare räntesänkningar framöver.
Riksbanken i fokus
I Sverige ser vi fortsatt tecken på en avmattad återhämtning. Bostadspriserna rör sig marginellt uppåt, men hushållens förväntningar är fortsatt splittrade. Samtidigt förväntar vi oss att Riksbanken sänker räntan redan nästa vecka, från 2,25 till 2,00 procent. Det skulle i så fall bli den första sänkningen i denna cykel och signalera ett skifte i penningpolitiken. Hur Riksbanken väljer att formulera sina framtidsutsikter i ljuset av geopolitisk oro och svagare konjunkturdata blir avgörande för marknadens tolkning. För hushållen kan en räntesänkning innebära viss lättnad i form av lägre bolånekostnader, men osäkerheten i omvärlden gör det svårt att säga hur snabbt eller hur mycket räntan kan fortsätta nedåt. Det är därför klokt att ha en buffert och räkna med ett mer osäkert läge framåt.
