Börsrekord i USA – trots oroligt världsläge och stundande handelstvist

Trots krig, politiska konflikter och ekonomisk oro är börserna på rekordnivå i USA. Investerare verkar andas ut efter att spänningarna mellan Iran och Israel lugnat ner sig. Irans svar på en amerikansk attack var betydligt mildare än väntat och en vapenvila är nu på plats, skriver SPPs sparekopnom Shoka Åhrman i veckans kommentar.


Samtidigt har USA och Kina enats om att förbättra sitt samarbete när det gäller handel. Bland annat har Kina gått med på att snabbare leverera viktiga metaller som används i elbilar, vindkraft och elektronik. Det här är något som har välkomnats av teknikbolagen på börsen. USA:s centralbank (Federal Reserve) har också upprepat att räntorna troligen kommer att sänkas så småningom – men inte än. Det ger hopp om billigare lån längre fram, vilket är något som brukar glädja aktiemarknaden. 

Teknikjättar har gått starkt

Börserna i USA har gått starkt under veckan. Två av de största indexen – S&P 500 och Nasdaq slog nya rekord. Det beror dels på att hoten om ett större krig har minskat, dels på bättre relationer med Kina, och på förväntningar om att räntorna ska börja sänkas längre fram. Flera stora teknikbolag har gått särskilt starkt. Nvidia, som tillverkar de chip som driver allt från AI till spelkonsoler, är nu världens högst värderade börsbolag. Tesla steg rejält efter att ha lanserat sin första robottaxi i Texas  alltså en självkörande bil som fungerar som taxi. En viktig fråga framöver är vad som händer med de tillfälligt pausade tullarna mellan USA och EU. Sedan april har man haft en slags vapenvila i handelstvisten men den löper ut den 9 juli. Om man inte lyckas komma överens om ett nytt avtal innan dess kan nya tullar införas på bland annat bilar, vilket kan slå hårt mot både företag och konsumenter.

Europa kämpar i motvind 

I Europa märks en ökad oro över ekonomin. I Tyskland, som är EU:s största ekonomi, har både företag och hushåll blivit mer pessimistiska. Människor sparar mer och handlar mindre. När sparandet ökar är det ofta en reaktion på osäkerhet kring framtida kostnader, räntor och jobb vilket leder till att hjulen i ekonomin bromsas. Det kan skapa en negativ spiral om företagens försäljning sjunker.

Den ökade försiktigheten är förståelig. I osäkra tider vill många bygga upp en buffert. När läget stabiliseras och räntorna börjar sjunka, kan det leda till att hushållen långsamt vågar öppna plånboken igen. Många ekonomer tror att sparandet kommer ligga kvar på en hög nivå under sommaren, men att vi längre fram i år kan få se ett skifte mot mer konsumtion särskilt om räntorna sänks och energipriserna fortsätter vara stabila.

Avgörande vecka för handeln mellan EU och USA

Samtidigt pågår intensiva samtal med USA om att försöka undvika nya tullar. EU har fått ett nytt förslag från USA, men är tveksamma. Om man inte når en lösning innan den 9 juli riskerar handelsbråket att blossa upp igen.  För EU kan det betyda att det blir dyrare att sälja varor till USA, till exempel bilar, maskiner och elektronik. Det skulle i sin tur kunna leda till färre jobb, sämre resultat för företagen och i slutänden även högre priser för konsumenter.

Fortsatt trögt i Sverige

I Sverige har ekonomin det fortsatt kämpigt. Företag, särskilt inom handel och tjänster, rapporterar att läget blivit sämre. Men intressant nog har hushållen blivit lite mer optimistiska kanske på grund av att Riksbanken nyligen sänkte räntan. Lägre räntor betyder billigare lån, vilket ofta bidrar att fler vågar konsumera och investera. Riksbanken kan sänka räntan igen i september men bara om tillväxten förblir svag. På sikt tror man däremot att räntorna höjs igen när ekonomin återhämtar sig kanske mot slutet av 2026.
 

Viktig deadline i juli 2025

Den 9 juli 2025 går en tillfällig handelsfred mellan USA och EU ut. Under våren har man hållit tillbaka från att införa nya tullar – alltså avgifter på varor som köps och säljs mellan länderna. Men om parterna inte kommer överens innan den 9 juli finns risken att tullarna ökar igen. För EU kan det betyda att det blir dyrare att sälja varor till USA – till exempel bilar, maskiner och elektronik. Det skulle i sin tur kunna leda till färre jobb, sämre resultat för företagen och i slutänden även högre priser för konsumenter. EU och USA förhandlar nu om att förlänga pausen eller hitta ett nytt avtal. Om man misslyckas kan det påverka börserna negativt och skapa ny osäkerhet för handeln i hela världen.