Andelen äldre (61-64 år) långtidsarbetslösa som väljer att pensionera sig har ökat markant under de senaste 20 åren, till 62 procent år 2022. Det visar färsk statistik som SPP låtit ta fram med hjälp av SCB – Statistiska centralbyrån. Samtidigt pekar siffrorna på att andelen sysselsatta som uppnått riktåldern men ändå väljer att fortsätta arbeta, också ökar.
Ålderism på arbetsmarknaden
– Det finns en växande grupp som ofrivilligt pensionerar sig före riktåldern 67 år. Statistiken kan tyda på att ålder är en faktor som påverkar möjligheten till fortsatt sysselsättning, säger SPPs sparekonom Shoka Åhrman.
– Vi har pratat om ungdomsarbetslöshet i decennier – men nu är det dags att tala klarspråk om åldersdiskriminering och dess förödande konsekvenser för den enskilde, men också för hela samhället. Det riskerar att vara både orättvist och långsiktigt problematiskt att utestänga våra mest erfarna personer från arbetsmarknaden. Det får effekter – både för individen, som får mindre pengar att leva av på lång sikt, och för samhället, för tillväxten och svensk ekonomi i förlorad kompetens och förlorade skatteintäkter, säger Shoka Åhrman
Ofrivillig pensionering kostar 11 miljarder
Enligt SPPs beräkningar riskerar omkring 7 400 personer att ofrivilligt pensionera sig före riktåldern 67 år 2027, främst till följd av långtidsarbetslöshet.
År 2027 beräknas BNP per sysselsatt individ vara 1,5 miljoner kronor. Det innebär att om dessa 7 400 personer varit kvar i arbetskraften som sysselsatta, hade de kunnat bidra med 11 miljarder kronor i . Samtidigt beräknas staten förlora omkring 240 miljoner kronor per år i skatteintäkter och pensionsavgifter.
– Det här går emot vad det svenska pensionssystemet kräver av oss i dag, nämligen att arbeta längre upp i åldrarna för att öka den ekonomiska tryggheten som pensionär, säger Shoka Åhrman.
För individen kan konsekvenserna bli kännbara över tid.
En person som är 64 år och funderar på att gå i pension före riktåldern kan enligt våra beräkningar få en lägre nettoinkomst motsvarande 14 000-16 000 kronor per månad* i nettoinkomst fram till 67 års ålder och 6000-7 000 kronor per månad livsvarigt som pensionär efter att riktåldern uppnåtts.
Tufft för arbetslösa över 60 år
Många som lämnar arbetslivet i förtid gör det för att de inte längre får chansen till ett nytt jobb. Samtidigt visar siffror från SCB och siffror från SPP över hur de egna kunderna agerar att fler äldre stannar kvar i arbete om de kan – men att långtidsarbetslösheten i åldersgruppen 55–64 år har varit oförändrat hög sedan 2010. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen utgör äldre en allt större del av de inskrivna arbetslösa, och antalet långtidsarbetslösa äldre ökar markant. Åldersgruppen 60-64 år, som tidigare utgjorde 7 procent av de inskrivna, har efter pandemin stabiliserats kring 9 procent. Det pekar på en tudelad verklighet: vissa får arbeta längre – andra hamnar utanför arbetsmarknaden i förtid.
– Många går i pension helt enkelt för att de inte får ett jobb. Det är viktigt för individen att förstå hur förtida pension slår mot den framtida ekonomin. Det kan ge mer pengar här och nu, men på sikt får det konsekvenser – lägre inkomst att leva av resten av livet, säger Shoka Åhrman.
