Det finns hopp för morgondagen

Johanna Lundgren Gestlöf, hållbarhetschef SPP tillsammans med  Catarina Rolfsdotter-Jansson, moderator och innehållsansvarig A Sustainable Tomorrow, Bo Nilsson, grundare A Sustainable Tomorrow och Staffan Hansén SPPs vd.

– Mina topp tre höjdpunkter från Sveriges främsta hållbarhetskonferens A Sustainable Tomorrow

Så är jag nu ännu en gång på väg hem från Helsingborg, fylld med energi och framtidshopp, men fortfarande med den lilla gnagande känslan i magen – går klimatomställningen tillräckligt fort?

Vi tar det från början. Vad har jag gjort i Helsingborg? För åttonde året i rad har hållbarhets- och framtidskonferensen A Sustainable Tomorrow anordnats av eldsjälen Bosse Nilsson. Vi på SPP har varit med som huvudpartner sedan start. Jag själv har varit med förra året och i år, ifjol även som talare. På konferensen samlas ett hundratal hållbarhetsintresserade beslutsfattare från näringsliv, offentlig verksamhet, föreningar och skola för att lyssna, lära och diskutera. Det finns även möjligheten att delta via hubar runt om i landet, där föreläsningarna livesänds men diskussionerna efteråt är lokala.

Vad tar jag då med mig från i år? Mina topp tre höjdpunkter var dessa:

Omvärldsspaning med Fredrik Reinfeldt

En mer optimistisk före detta statsminister än tidigare, givet den snabba utveckling som sker inom hållbar teknik. Men trots allt lite orolig. Några av hans slutsatser:


• Trump är borta från makten - förhoppningsvis för alltid - och USA har återinträtt i Parisavtalet.

• President Biden har aviserat rekordsatsningar på förnybart och sol, och eftersom det nu i stort sett alltid är billigare än det fossila finns alla förutsättningar för snabb utveckling bara vi slutar subventionera det fossila

• 1970 var de fem mest värdefulla bolagen i världen amerikanska, och inom bil- och oljeindustrin. Idag är fyra av fem fortfarande amerikanska, men inom kommunikation och IT. Man får inte underskatta betydelsen av amerikansk ekonomi och amerikanska storbolag för att vi ska lyckas med omställningen, givet deras storlek.

• Skiftet i vilka bolag och tekniker som växer skapar splittringar i USA, mellan kusterna som gynnas av tillväxt i de "nya" storbolagen, och syd- och centralstaterna med stora, koldioxidtunga industrier. Det förklarar mycket av polariseringen vi ser i USA, och är en nyckel att lösa för att få med alla i omställningen.

• Ett annat orosmoln – kanske det största – är att mer än hälften av världens befolkning bor i dessa tio länder: Kina, Indien, USA, Indonesien, Pakistan, Brasilien, Nigeria, Bangladesh, Ryssland och Mexiko.

 1. Förutom USA är det knappast länder som är kända för demokratiskt styre, frihet att opinionsbilda, fri media etc. Förvisso har Kina satt ett mål om klimatneutralitet 2060, men de säger också att de ska ha tillväxt i sina utsläpp fram till 2030.

 2. Dessutom gick Parisavtalet igenom med premissen att de rika länderna ska ta störst ansvar i klimatomställningen, och Kina räknades då inte till världens rika länder. Ni förstår – här finns en enorm utmaning som är av yttersta vikt att vi klarar av. Kan vårt bistånd eller våra internationella insatser göra mer här?

Röstånga Utvecklings AB – skapar utveckling i lokalsamhället

Den lilla orten Röstånga med 1500 invånare visar att det med små resurser och mycket engagemang går att vara både socialt och miljömässigt hållbar. De insåg att det stod många fastigheter och bostäder tomma och förfallna i orten, men ingen ville investera för det gick inte att räkna hem investeringen ekonomiskt. Men socialt går den att hämta hem.


Med närmare 500 aktieägare bland de lokala invånarna i orten har Röstånga Utvecklings AB organiserat sig och köpt upp ett antal lokaler som de renoverat. En av lokalerna hyrs ut till kulturföreningen som driver museum, och stationshuset hyrs ut till restaurangägare som skapat en knytpunkt för invånarna. Hyran för restaurangen beror på hur bra det går för dem.
Det är inte utan att man blir sugen på att flytta till Röstånga!

Härma naturen på ett smart sätt

Biomimikry. Vet ni inte vad det är? Det visste inte jag heller, men det handlar om att härma naturen som utvecklat smarta lösningar under miljarder år för att ersätta helst ohållbara tekniker, som människan utvecklat i bara några hundra år.

Till exempel finns en skalbagge som kan ta vattenånga från miljöer med extremt torr luft och ändå göra om det till vattendroppar att leva av. Och fågeln kungsfiskaren gav inspiration till japanska snabbtåg så att man fick bort det störande ljudet från de oerhört snabba tågen och samtidigt fick ner energiåtgången för att driva dem.

Forskaren Fredrik Moberg har skrivit om biomimikry i sin bok, "Den uppfinningsrika planeten", och föreläste på A Sustainable Tomorrow om detta. Intressant att tänka vad vi kan ta med oss av biomimikry in i våra verksamheter? På asknature.org kan man hitta mer inspiration.

Detta var ett axplock av intressanta inspirerande och tankeväckande intryck jag fick under dagarna. Men framförallt handlar konferensen om FNs hållbarhetsmål nummer 17 – partnerskap för hållbar utveckling. Och att vara så många på en och samma plats som vill åstadkomma en förändring ger hopp om framtiden. Nu gäller det bara att vi inte samlas enbart med varandra, utan att vi får med även resten av världen i den viljan.


Dela artikeln Till spp.se